Allt var bättre förr.
9 februari, 2018
Helgfotboll i England och Italien – Monsieur
9 februari, 2018

Ett hål i en mur går åt båda håll

Visst hänger idrott och politik ihop.

Det är en slags naturlag. Det spelar egentligen ingen roll vad vi säger.

Tag invigs OS och väldigt mycket har handlat om dopade eller inte dopade skidåkare.

Är den misstänkt dopade skidåkaren norsk eller rysk är han nog dopad. Då är fallet avslutat. Inga tårar eller försvarstal kan ändra på det. Är den misstänkt dopade skidåkaren svensk springer alla dock i bara kalsongerna så snabbt som möjligt till vapenboden och drar på sig tusen rustningar av förklaringar, ursäkter och förmildrande omständigheter.

Det är som det är.

Är det något vi borde ha lärt oss om meningsskiljaktigheter, både lokalt och globalt, så är det att vi har en del att lära oss…

Framförallt måste vi sänka tonen och börja lyssna på ”den andra”.

Varför?

Därför att ”den andra” är som vi.

Det som förenar är så oändligt mycket mer än det som skiljer oss åt.

När nu OS drar igång i Sydkorea har det snackats mycket om hur man bör tackla den diktatoriska grannen, Nordkorea. Man kan visst förespråka att man tar chansen att skicka denna blindtarm i världens kropp över sargen, men gör det vår värld till en bättre plats?

Försoning och förlåtelse kräver en del av oss. Men jag tror att vi kan förlåta och förstå om vi anstränger oss. OS är ju en global angelägenhet. Det handlar om så mycket mer än idrottsliga prestationer. Det handlar om nationell identitet och stolthet. Det handlar om värderingar och ideal. Det handlar också om något så naivt (och därför vackert) som samhörighet, gemenskap och fred på jorden.

Det var väldigt länge sedan jag skrev de där orden på raken. Fred. På. Jorden.

Det var sådant man surrade om i nattmössan i mitten av åttiotalet när vi som växte upp då faktiskt levde under ett väldigt verkligt kärnvapenhot.

Nu?

Mer sällan.

Om nu OS kan få Nordkorea att öppna en lucka i sin fruktansvärda diktatoriska mur, om det nu är så att den luckan kanske öppnas för att de som styr denna diktatur ska kunna sno åt sig några billiga poänger från oss i väst kanske det kan vara värt det…

Varför?

För att ett hål i en mur går åt båda håll. Folk i Nordkorea kanske får en fläkt av den frihet vi andra tar för given och kanske kan den fläkten bli en storm som skördar demokrati i vår livstid.

Eller som salige Leonard Cohen uttryckte det: ” There is a crack in everything, that is how the light gets in.”

 

/Birro