Välkommen Jonas Sjöland
6 juni, 2018
Under stjärnhimlen är ditt hjärta en kompass. – Av Marcus Birro
8 juni, 2018

VM 2018: Sju dagar och sju nätter kvar. Sedan är världen aldrig mer sig lik. – Av Birro

En vecka kvar. Ett varv till. Några stökiga gryningar, ett par sidor till i romanen, några svettiga löprundor till under broarna.

Sedan är det VM igen. Detta episka mästerskap som bara äger rum vart fjärde år. Hela världen kommer stanna upp under en månad. I en ständigt och skarpt föränderlig tid är ett VM i fotboll en händelse som faktiskt tippar världen åt samma håll, i alla fall under de där fyra veckorna.

Italien är inte med och det har fortfarande inte sipprat ner hela vägen i min mörka, dumma gamla brunn.

Jag satt och såg Frankrike-Italien (3-1) och jag tänkte flera gånger: ” Okej, detta måste vi få ordning på till VM”.

Men det blir inget VM för Italien.

Sverige skickade ut oss.

Exklusiviteten, att VM faktiskt bara går vart fjärde år, att de penga-kåta hyenorna på FIFA och UEFA fortfarande håller fast vid detta, är stor och skön seger för fotbollen och för oss som älskar den.

I en värld där i stort sett allting handlar om helt sjuka pengar så finns det fortfarande plats för svettig passion, för lojalitet, lagkänsla och den där sortens stolthet som rätar ut krokiga ryggrader.

VM i fotboll har lyckats förbli en oas, en frisk bris i en sjuk värld, en salig plats för världen att mötas på.

De allra bästa är där, de något mindre länderna har chansen de också eftersom det går att bygga ett starkt lag som kollektivt är starkare och bättre än de enskilda spelarna och hur det än går, under minst tre tillfällen kommer fotbollsvärlden ha sina ögon på Sverige. Människor i hela världen kommer se Sveriges matcher mot Sydkorea, Tyskland och Mexico och de kommer fundera över vårt land, över våra städer, våra lagar, vår frihet, vår musik, våra kvinnor, våra spelare, vad som hänt med vårt land sedan den store Zlatan slutade, och de kommer antingen bli imponerade eller lite sömnigt skaka på huvudet.

Detta läge måste Sverige älska. Man är där man ska vara. Man slog ut Italien för att hamna där. Nu gäller det att bryta alla gamla trötta mönster och faktiskt vara bäst när det gäller som mest.

En vecka kvar. Sju dagar, sju nätter. Sedan blir världen aldrig mer sig lik.