Tack Roger!

Jag och min vän/kollega Monsieur har klagat mycket senaste dagarna på dom två senaste slamsen.
Skadorna har avlöst varandra, den ena medelmåttiga spelaren efter dom andra har fått vandra långt i dessa turneringar.
Fyra semifinaler i dom två senaste slamsen har vi kollat live på, detta är uppställningen i dom.
Nadal – Delpo, får klassas som godkänd.
Anderson – Carreno Busta, allvarligt talat?
Cilic – Edmund, Cilic är väl godkänd men Edmund.. Denna semifinal skulle som sagt vara mellan Nadal och Kyrgios.
Federer – Chung, en match Chung väljer att avbryta.
Chung klev förövrigt av pga blåsor. Han klarade helt enkelt inte av att bli förnedrad av en gubbe. Patetiskt och tråkigt.

Det har alltså varit rena rama parodin.
MEN, jag ska sluta klaga, jag ska sluta tycka synd om mig själv.
Vi får uppleva Roger Federer och det räcker.
Kanske världens största idrottsman genomtiderna, han är bättre än någonsin vid snart 37 års ålder i en sport där man ska ha sin topp mellan 27-30.
När den ena världstjärnan efter den andra trillar av står han kvar.
Han är allting av vad en stjärna ska vara.
Hans 8 minuter och 46 sekunder som han stod på planen efter matchen och höll sin segerintervju är mer värd att lyssna på än att se alla andra spelare spela tennis.

Hans 2017 var overkligt bra.
Trots det känns han ännu bättre nu.
Jag börjar tveka på om ens några blåsor eller en extremt formtoppad Cilic kan rå på honom på Söndag, slam nummer 20 är väldigt nära.

Vi får helt enkelt skita i vad dom andra spelarna på touren gör, för i slutändan handlar det ändå bara om en spelare.
Roger Federer.