AIK, allas antagonist – Av Marcus Birro

Vi måste surra lite om AIK.

När jag för ett år sedan klev rakt in i bevakningen av den inhemska fotbollen upptäckte jag tidigt att AIK var allas elefanter. I alla rum. Samtidigt.

Det var egentligen ingen större överraskning, Alla som överhuvudtaget ägnat en enda av sitt hjärtas kammare åt svensk fotboll har förstått att AIK är en klubb man måste förhålla sig till. De kräver det av oss. AIK väcker känslor. AIK skapar känslor. Alla storklubbar med hybris tvingar oss andra att fundera hur vi förhåller oss till detta storhetsvansinne.

Jag är ändå uppriktigt fascinerad över vilken oerhört stor plats och betydelse den svartgula klubben från Solna tar i ANDRA supportrars liv. Det är lite som i Rom. Folk som håller på Lazio (de finns, fast allra mest och flest utanför staden Rom, i regionen Lazio) förhåller sig väldigt mycket till hur det går, eller inte går, för Roma. Att Roma får stryk är nästan viktigare än att det egna laget vinner.

Jag älskar det där. Är man vackrast måste folk förhålla sig till det. Det går inte att låtsas som ingenting när man gjort sig fin en kväll och sjunker ner på en barstol med förhoppningar om en lyckad kväll och så glider Johnny Depp in och sabbar allt. Man måste förhålla sig till att man inte är snyggast i baren längre. Typ.

Samtidigt står självbilden inte alltid i paritet med den faktiska förmågan. AIK presenterar sig själva som Sveriges bästa fotbollsklubb inför varenda säsong. Men man är ju inte det. Ändå fortsätter man året efter att presentera sig som bäst igen. Det finns folk som retar sig på det där. Jag gillar det. Jag älskar människor, fotbollsklubbar och fenomen som väcker känslor, som tvingar mig att förhålla mig till dem. Jag älskar sådant. Fotboll handlar om starka känslor. Fotboll är nästan uteslutande känslor. Vi älskar och hatar. Vi blöder. Vi gråter. Vi skriker rakt ut. Vi sitter på våra supporterbussar med hjärtan fulla av kärlek till staden och klubbmärket.

Att ha kastats rakt in i den inhemska fotbollen är bland det roligaste jag varit med om de senaste åren. Allsvenskan rymmer lika mycket passion som Serie A och jag är hänförd över all den kunskap, den hängivenhet och den suveräna inlevelseförmåga som svenska fans har när det gäller Allsvenskan.

Att förhålla sig till AIK ser jag som ett gott tecken. Oavsett HUR du förhåller dig.

/Marcus Birro