Marit Björgen slutar som en av idrottsvärldens största kvinna någonsin – av Birro

Att följa norsk skididrott genom svenska medier är en halsbrytande sysselsättning. Svenska journalister är som hungriga vargar. Det känns som om de bara går och väntar på att någon ska falla, gråta, trilla dit. Det svider i den svenska kollektiva själen att Norge dominerat den horisontella skidåkningen under så lång tid.

Under fredagen kom beskedet att Marit Björgen slutar.

Björgen är den bästa kvinnliga idrottaren genom alla tider. Inte bara när det gäller vintersport. Ta en titt på hennes vansinniga facit.

Björgen har vunnit åtta OS-guld, fyra OS-silver och tre OS-brons.

Utöver det har hon 18 VM-guld och 114 segrar i världscupen.

Hennes oerhörda överlägsenhet förvandlade henne dock aldrig till en diva. Hennes jordnära och milda vänlighet var ytterst sympatisk.

I min bok är Marit Björgen den främsta kvinnliga idrottaren någonsin. Hennes ihärdighet och seriositet över tid, genom både sportsliga och medmänskliga förändringar, hennes ständiga desperata vilja att vinna, kombinerat med med en osedvanligt vacker medmänsklighet och ödmjukhet gör en i min bok till den allra främsta.

Det är, som även Simon Bank vittnar om i Aftonbladet, något säreget och storslaget vackert när en idrottsmänniska kommer tillbaka från en längre tids bortavaro och helt enkelt bara ställer tillbaka det berömda skåpet där skåpet ska stå.

Det är inte bara norsk idrott som förlorar en av sina allra största idrottsutövare. Även skidsporten som sådan tappar sin i särklass starkast lysande stjärna.

Jag vet att många inte håller med mig. Men nu längtar jag ännu mer efter att se Therese Johaug tillbaka på tävlingsbanan.

Till Margit Björgen vill jag bara säga tack för alla fantastiskt storslagna och fina idrottsögonblick.

Nu både börjar och slutar ditt liv. Jag hoppas att övergången från estraden till den något mer jämngrå vardagen inte blir allt för stökig.