Så stort är det Robin, välkommen! – Av Marcus Birro

2013 gav jag ut en roman om en kille som blir proffs i Roma. Calcio Amore heter den.

Jag minns knappt att jag skrev den där boken så enkelt och lätt gick det. Ibland är det så där. Det är som att hitta en ljus glänta i en mörk skog och så sätter man sig i den där gläntan ett tag och efter ett tag (omöjligt att säga hur länge) så har man en roman klar.

Jag älskar den där boken. Den är skriven för unga vuxna men alla som någon gång drömt en dröm kan läsa den.

Jag kommer att tänka på den där boken när jag idag läser att Robin Olsen är klar för mitt hjärtas lag Roma. Det är ju alldeles storslaget. Låt (åtminstone för stunden) vara att det nog är en bättre affär för Robin Olsen och intresset för Serie A i Sverige än det är för Roma.

Det är ingen slump att det är Italien han hamnar i. Det imponerade svårt på de försvarstokiga italienarna när Sverige stängde ner Italien över två matcher i kvalet till VM. Sedan gjorde han ett riktigt fint VM. Då glömmer man gärna att hans näst senaste proffsäventyr i Grekland inte gick något vidare.

Nytt kapitel.

Hans livs stora chans.

Och alldeles underbart för oss som älskar Serie A.

Under en promenad på Södermalm tidigare idag såg jag Per Nunstedt, chef borta på Viasat och en riktigt trevlig snubbe. Han gick på andra sidan gatan så jag satte handen mot handleden och sade till honom: ”Köp Serie A nu”… Han garvade och svarade ” Det går du och väntar på va?”

”Ja, sade jag, och jag tänker göra en u-sväng och börja gå efter dig om du inte fixar….”

Han bara garvade.

Rom då? Vad är det för en stad? Res dit. Upplev.

”En trist gammal stenhög”, skrev Strindberg efter ett kort besök i Rom.

Han kan inte ha varit nykter.

Han måste ha suttit sviken och surmagad på något undangömt absinthak någonstans.

Rom är allt annat än trist. Du har inte varit förälskad om du inte varit i Rom. Staden är en manifestation av civilisation, av poesi och andlighet.

Här ryms stora delar av den fria världens samlade skatter av konst, litteratur och arkitektur.

Att landa i Rom är alltid första gången. Oavsett hur många gånger du varit i den eviga staden så är varje gång den första.

I Rom är min skräck medaljer. Där är min tro på Gud fysisk.

Sporttidningen är stor som en kamelfilt och inte häftad så det gäller att ha handlag med sidorna när vinden friskar i.

På flera ställen runt om i staden har man börjat borra i marken för en ny tunnelbanelinje. Det finns två, A och B. Den tredje, C, har man försökt få i ordning under tjugo år. Varje gång man börjar gräva i marken snubblar man över sönderslagna gamla krukor från Jesus tid, arkeologer flygs in från hela världen och börjar putsa med sina små finlemmade borstar.

Klart att allt tar tid då.

Rom är en saga. Som är sann.

Den trista stenhögen Strindberg diktade om härstammade från hans eget hjärta. En del av mitt eget hjärta är för alltid förlorat i Rom.

Så stort är det, Robin.

Välkommen till Rom.