En stekhet Alex Smith (1,83)
21 oktober, 2018
ATP-turrar i Wien och Basel. Två dubbla pengen. – Monsiuer
23 oktober, 2018

Mauro Icardi, så mycket mer än bara en målskytt. – Av Birro

Tänk om vi haft en kamera på Icardi under sommarens VM i fotboll.

Nej, jag vet att han inte var med. Det är just det jag menar…

Tänk honom ligga på valfri exklusiv sandstrand med en drink i handen. Tänk honom följa Argentinas hysteriska fiasko från parkettplats.

Karln vann skytteligan i Serie A förra säsongen och var inte ens uttagen i Argentinas landslag.

När han gjordes till lagkapten i Inter var det många som suckade, himlade med ögonen och skakade på huvudet. Många menade att han saknade ledaregenskaper.

Många hade fel.

Karln är en fanbärare av yttersta klass. Han tar snacket med domarna på plan, han representerar sin klubb på det allra elegantaste sätt man kan tänka sig.

Ändå kan han försvinna under stora delar av en match. Men han försvinner egentligen aldrig. Han är som en kameleont som skiftar färg och engagemang efter motståndarna. Han smälter in. Han SER UT att bli en del av allt runt omkring (om han alls syns) men han bidar egentligen bara sin tid. Han är som ett rovdjur som närmar sig ett vattendrag packat med gaseller. Han ger inte ett ljud ifrån sig. Han ser ut att nästan stå helt still. Men han rör sig. Han tar sig fram.

Och så.

På övertid är det han och ingen annan som nickar in 1-0 i ännu ett derby mot Milan. Återigen är det han och ingen annan som är den bärande skillnaden mellan oavgjort och euforisk seger.

Icardi ska inte bara ”ingå” i en argentinsk landslagstrupp. Han ska vara den ledande och bärande spelaren i en sådan trupp.

Han kommer leda detta Inter till stora och viktiga segrar under denna och kommande säsonger.

Kanske har landsmannen, den suveränt elegante gentlemannen Javier Zanetti, fått en arvtagare nu.